Statistik om Stockholm

De första tre kvartsseklen var kontorets namn ”Stockholms Statistis­ka kontor”, men redan från början har verksamheten innehållit även utredningar om förhållandena i staden.

Kommunalstatistiken är emellertid av ännu äldre datum. Initiativtagare var Fredrik Theodor Berg, chef för statistiska centralbyrån och med uppdrag i Stockholms stadsfullmäktige. Stadsfullmäktiges dåvarande sekreterare Moritz Rubenson redigerade den första ”Berättelsen angående Stockholms kommunalförvaltning år 1868 jämte statistiska uppgifter för samma år och föregående tid”. Berättelsen blev den första samlingspublikationen rörande huvudstadens kommunalstatistik. Den innehöll dessutom många återblickar för den sista femårsperioden, varför uppgifter finns från 1864. En ordnad kommunalsta­tistik föreligger alltså för Stockholm för en tidsrymd av 140 år.

1903

Den 26 oktober 1903 väcktes en motion i stadsfullmäktige om kommunalstatistikens centralisering och omorganisation. En kommunalstatistisk kommitté tillsattes vars sekreterare blev J Guinchard. Kommittén föreslog inrättandet av en central kommunalstatistisk anstalt med allmän uppgift ”..att samla och vetenskapligt bearbeta samt offentliggöra uppgifter till belysande av Stockholms stads kommunala liv, dess förvaltning, sociala och ekonomiska förhållanden”.

1905

Den 20 mars 1905 fattade stadsfullmäktige beslutet om att inrätta ett statistiskt kontor. Till chef, eller föreståndare som det då hette, utsågs dåvarande amanuensen i statistiska centralbyrån dr Joseph Guinchard. Vid kontorets tillblivelse hade det i uppdrag att utarbeta fyra huvudpublikationer; statistisk årsbok, statistisk månadstid­skrift samt de statistiska delarna av hälsovårds- och fattigvårdsnämndernas årsberättelser. Kontorets första adress var ”Gamla Eldkvarnen” på Hantverkargatan 1 där kontoret blev anvisat några rum 1905. Från fönstren kunde man se byggandet av det nya stadshuset dit man sedan flyttade hösten 1921.

1908

Bland särskilda undersökningar de första åren framhålls levnadskostnadsundersökningen 1907/08 som i viss mån ban­brytande för dylika undersökningar i Sverige. Den var den första grundvalen i levnadskostnadsindexen vilka spelade en viktig roll vid löneregleringar och utmätande av dyrtidstillägg.

1921

Kontoret flyttar in i Stadshuset

1930

Kontorets biblioteket innehöll efter 25 års verksamhet cirka 55 000 nummer med litteratur som ej återfanns i något annat svenskt offentligt bibliotek.

1936

Redan 1936 införskaffades de första maskinerna för maskinella bearbetningar enligt hålkortsmetoden. Vid 50-årsdagen 1955 hade hålkortscentralen 22 anställda och räknade inte mindre än 25 enheter i maskinparken. Genomgående var det Holletrithmaskiner – idag känt som IBM.

1938

Avdelningen för kommunal författningssamling, kommunal­kalendern, kommunala handböcker mm överfördes till stadskansliet.

1955

På 50-årsdagen inrymde kontorets biblioteket 85 000 nummer med litterartur och var landets största förvaltningsbibliotek. Den maskinella utvecklingen under 40- och 50-talen gav kontoret uppdrag med ett stort antal maskinstatistiska bearbetningar. Bland kontorets uppdragsgivare för hål- kortsmässigt behandlade arbetsuppgifter fanns representanter för i snart sagt varje område inom samhällslivet. År 1955 omfattade kontorets fasta stab inalles 72 personer. Utgiftsstaten var 1 414 619 kr.

1967

Detta år lämnade kontoret skattehuset och flyttade till Piperska palatset i Gamla stan.

1977

Den 26 januari 1977 gav kommunstyrelsen organisationsavdelningen i uppdrag att utreda frågan om samordning av statistiska kontorets och stadskansliets resurser för basdata och övergripande planering. Organisationsavdelningens utredning var klar den 12 december 1977. Där föreslogs att statistiska kontoret och huvuddelen av stadskansliets planeringsavdelning skulle sammanföras till ett utrednings- och stati­stikkontor den 1 juli 1978.

1978

Detta år bildades Utrednings- och statistikkontoret genom en sammanslagning av Statistiska kontoret och Stadskansliets planeringsavdelning. I och med sammanslagningen hade kontoret sin största personalstyrka.  Det nya USK började med 102 tjänster. Kontoret är mest känt under förkortningen USK. De första åren satt USK på två adresser, Kungsgatan 86 och Munkbrogatan 2.

1983

Efter att ha sökt gemensamma lokaler några år blev det flytt till Långholmsgatan 34, kvarteret Sågen, år 1983.

2003

Efter nära 100 år fick kontoret år 2003 sin första kvinnliga direktör, Irene Svenonius.

2005

År 2005 firade Stockholms Utrednings- och statistikkontor sin 100 årsdag som förvalt­ning i staden. USK är 2005 en helt intäktsfinansierad förvaltning inom Stockholms stad.

2008

USK blir bolag

2011

Sedan 2011 ingår USK som en del i Sweco-koncernen.